Brysselkål, studentmat

Brysselkål, kalkon och camembert

Lax i ugn

Enkel studentmat
Sätt ugnen på 200 grader C. Lägg en ekologisk laxfilé i en smord ugnsform och krydda med citronpeppar. Sätt formen i ugn, 15-20min.
Tillbehör grönsaker till exempel Broccoli kokt ett par minuter i lättsaltat vatten.

En kopp té till.

Kyckling i ugn

Enkel studentmat Kyckling, curry, brysselkål, wokgrönsaker.

Kyckling i ugn med fusk 
Sätt ugn på 175grader C
Lägg en fryst kycklingfilé i en smord ugnsform, krydda med curry eller en vitlöksklyfta, salt o peppar. Lägg formen mitt i ugnen. Ta ut o kolla om kycklingen är genomstekt efter ca1h. (Låt stå några minuter till i ugnen ifall det är råsa i mitten). Brysselkålen kokt ett par minuter i lättsaltat vatten, wokgrönsakerna mikrade.

Kyckling i ugn utan fusk 4 portioner

Ingredienser
kyckling, tinad/ färsk, 600g
röd paprika
grädde, 3-4 dl
mango chutney, 1 dl
sambal oelek, 1-2 tsk
vitlöksklyftor, 1-2 st
curry, 2 tsk

Gör så här
Skölj och skär paprikan i små bitar. Bryn kycklingen runtom i en stekpanna. Lägg sedan kycklingbitarna i en ugnsform. Blanda ihop grädde, mango chutney, curry, sambal oelek och hackad vitlök i en bunke. Bred såsen över kycklingen. He i paprikan.
Lägg formen i ugnen 15min, 200grader C.

Servera med ris, grekisk sallad o gott bröd

Grönsaks soppa

Skala och skiva en morot och en palsternacka. Skiva en purjolök.
Fräs grönsakerna i en kastrull med en klick smör eller olja.

Häll i 8dl vatten och 1-2msk vetemjöl, en grönsaksbuljong, 250g kirskål
Låt koka 5 min

Häll i 4dl mjölk, salta o peppra.
Krydda med franska örter.
Servera.

Tips:
Gratinera bröd med väl lagrad ost på i 250 grader ugn 8 min.

Aponiente havets läckerheter

Människan är toppkonsument i näringskedjan, det stod så i biologiboken, det stod också att plankton är de som är producent i denna kedja. All näring finns i växtplankton. Växtplankton äts av djurplankton som äts av fisk, som äts av större fisk som äts av människa. I varje steg från den ena till den andra konsumenten försvinner 90% av energin, dels bara 10% energi går vidare till andrahandskonsumenten.

Ifall vi åt växtplankton skulle alltså djurindustrin minska. Alltså då skulle vi minska på det ekologiska fotavtrycket, redan tär en svensk 3,44 jordklot per person, bli vegetarian, res mer sällan, cykla och gå mer, bli energieffektiv, mer förnybar energi ja tack. Sopsortera snälla. Tillsammans hjälps åt att göra en bättre värld. Ursäkta mitt miljösvärmeri.

Tänk om Människan åt plankton istället för fisken. Gå direkt till källan för näringen.
Jag undrade hur många plankton som finns i ett glas vatten och googlade detta. Då fann jag att det finns som torrvara plankton som går att köpa via nåt företag i USA, men jag fann också att det finns en Resturang med en Michelinstjärna i Spanien som serverar rätter gjorda med/ utav plankton. Angel Leon heter kocken som samarbetar med Universitetet i Cadiz i att få fram havets läckerheter. Detta är framtidens mat. Urtidens mat. Ett bra matval.

Min nästa utlandsresa hoppas jag kommer att bli till El puerto de Santa Maria för att gå på resturangen Aponiente i Spanien.  http://www.aponiente.com/

Matnyttigt: Om ett sötare blod

Ett sötare blod heter en bok Ann Fernholm har skrivit. Hon höll en föreläsning som sändes på SVT
nu i vår. På 1950-talet gjordes forskning om socker. I början på 1900-talet var fetma 
civilisationens sjukdomar.  Civilisationen var då mest räknat Europa. Men läkare i Indien, på Afrikas sydkust och i Kanada med inuiter som patient upptäckte hos urbefolkningen ingen cancer, 
ingen blindtarm och inget magsår, ingen åderförkalkning, ingen karies, ingen fetma, ingen diabetes.

Urbefolkningen åt en näringsriktigt kost. I Indien äts mycket grönsaker och frukt, bröd gjort 
på fullkorn och lite kött.  Fast inuiterna mår gott, är friska trots en diet på sin av jakt säl, björn, älg, ren, fisk och knappt några grönsaker.
  Det som väst upptäckt och börjat använda alltmer i sin kost var sockerrören. Det som en indier åt av socker på ett helt år kunde europén få i sig på en dag (jag kanske minns siffrorna fel, men titta gärna på föreläsningen med Ann Fernholm, den är väldigt bra) The saccharine disease av Peter Cleave är teorin om sockrets utbredning och koppling till diverse hälsoproblem, likt hjärt o kärlsjukdomar.

Idag är civilisationen mer utbredd och fetman har spridit sig. Uteslut socker, vitt mjöl och överkonsumtion av kött och se om du blir friskare. Prova en lågkolhydratkost till exempel.

Today the civilisation is more spread and the obesity has spread. Disown sugar, white flour and over- consumption of meat and see if you get healthier. Get back to basics whole grain food, real vegetables hands on from the preferable ecological farmer.

Hönökaka

Nu har jag gjort tunnbröd för första gången. Det blev ett litet alternativt recept eftersom vetemjölet vart slut. Dinkel o graham fick fylla i densamma funktion, dock en lite mindre mängd mjöl än ifall det bara varit vete.

Ingredienser
25 g jäst
40 g smör
5 dl mjölk (lr halva grädde+vatten)
½ dl sirap
2 msk strösocker
½ msk salt
50 g siktat rågmjöl
100 g grahamsmjöl
600 g dinkelmjöl
Ugn 275 ° C

Gör så här
Smält smöret och tillsätt mjölk, se till att det blir fingervarmt, 37grader
Smula jästen i en bunke och lös upp den i degvätskan.
Tillsätt sirap, socker och salt och rör om. He sedan i mjölet.
Knåda degen i 10 minuter till hands eller med maskin.
Låt degen vila i bunken 40min.
Knåda degen lätt och dela den i sex delar. Rulla släta bullar.
Låt bullarna vila 20min mellan mjölad bakduk.
Kavla ut bullarna till tunna jämna rundlar 25cm diameter.
Mjöla. Nagga eller kruskavla direkt på plåten, gärna förvärmd.
Vänd brödet med bakspade efter 1,5-2 min, baka lika länge till på andra sidan.
Stapla bröden mellan bakdukar så håller de sig mjuka.
De här bröden kan frysas.